11 tankar på “När det normala är att mörda blir glädjen stor

      • Ikväll stänger jag Kaos Allehanda tidigt. Nu (20.00) ska jag se trolleri på 4an. Men viktigaste programmet kommer på 2an kl.20.30 = en hyllning till Bruce Springsteen med flera bra artister och Bossen själv.

        Ha en fin kväll.
        Kram // Kao

        Gilla

      • Jag missade allt det där för jag träffade en kompis istället.

        Han är trevlig på nästan alla sätt. Men han är uppväxt i en intellektuell akademisk överklassfamilj i Latinamerika och värderar alla efter hans normer. Det betyder att han ser ned på människor som saknar akademisk utbildning och inte tillhör det intellektuella samhällsskiktet. Det kommer alltid fram. Om han snackar om någon som jag inte vet vem det är så kommer alltid en kort beskrivning där han talar om ifall personen ifråga är akademiker eller inte. Det är som om man är akademiker så är man bra annars inte. Det kanske är så i Latinamerika med så svår fattigdom och en liten klick av överklass.

        Politiskt står han till vänster. Gissa var han har sin hemvist!?

        Jo, han klassificerar sig som anarkist! Förvånande? Knappast!

        Han tillhör överklassen just genom sin härkomst och har ingen naturlig kontakt med arbetarklassen. Att då vara vänster leder lätt till extremism (AFA t. e.x), även om det inte tar sig uttryck i verkliga livet. Han är faktiskt inte alls politiskt aktiv, men diskuterar gärna. Då har han bland annat sagt att arbetarklassen inte spelat någon politisk roll. Alla revolutionära tänkare har varit akademiker. Det är bara de som alltså räknas. Märklig historieuppfattning.

        Kram!
        /Skvitt

        Gillad av 1 person

      • Det var en motsägelsefull man. En viss typ av intellektuella har en tendens att kokettera med revolutionära uttrycksmedel för att verka intelligenta i andras ögon, att vara på deras sida i nån slags kamp de inte känner till egentligen. Snarare har de ett arbetarförakt. Samma sak ser jag hos de intellektuella som anser sej företräda arbetarklassen. Som FI-toppen som säger sej företräda arbetarklassens kvinnor, vilket jag dock inte tror. Det är av den anledningen jag själv inte kallar mej feminist. Men ska jag ändå bruka det ordet så anser jag mej själv vara mer feminist än vad dessa kvinnor (och män) nånsin varit eller kommer bli.

        Kram
        Kao

        Gilla

      • Jag är för jämställdhet och därför inte feminist. Jag tycker det luktar könskamp istället för sund klasskamp.

        Det där arbetarföraktet är de nog omedvetna om. Och jag tänker på Sovjet och Ryssland där akademiker och kulturfolk kallar sig ”intelligentsian”. Så djävla förmätet. Att det kunde tolereras i Sovjet begriper jag inte.

        %-satsen intelligenta är helt klart högre bland högutbildade, men hög utbildning är absolut inget bevis på hög intelligens och omvänt.

        Jag har ju skrivit om det förr. Och jag kan ta ett exempel från min ungdoms tid. Då flockades vi runt Rosenberg, en gammel man och lågutbildad. Minns jag rätt var han diversearbetare, kanske pensionerad när vi träffade honom.
        Han kom ofta upp på vår lokal efter att vi hade haft demonstration. Ibland annars också.

        Vi kunde sitta i timmar och lyssna på hans utläggningar om världshändelserna och hans analyser och hur han satte in händelserna i sina historiska perspektiv. Och hans klassanalyser var klockrena. Han var verkligen beläst! Men det han kunde hade han studerat på egen hand. Och jag är ganska övertygad om att jag har mött få i mitt liv med hans kunskapsbredd och intelligens, oavsett utbildningsnivå. Det är en erfarenhet jag har burit med mig sedan dess.

        Kram!
        /Skvitt

        Gillad av 1 person

      • Detta är vi synnerligen ense om. Helt klart.
        Kul med gubben Rosenberg. Det är såna som bär kunskapen – och förstår den och kan dela den med andra. Men tyvärr ses inte människokännedom och livskunskap som viktiga om de inte stöds av skolning idag.

        Kram
        Kao

        Gilla

      • Det hade säkert varit bättre om han hade arbetat som historie- och samhällskunskapslärare än de vi hade. Inte för att de var dåliga lärare, men de lärde ju ut den borgerliga varianten som stod i läroplanen. Lite av verklighetsförfalskning och sned vinkling så klart.
        Vi hade en lärobok i vilken det stod att marxismen var en livsåskådning (sic!). Det säger väl allt!
        Nä, inte allt!
        Tilläggas bör att marxismen beskrevs felaktigt, men det var inte det värsta. Marxismen togs upp under religioner! (Sic!!!).

        Om inte vi medvetna hade poängterat dessa grava fel för resten av klassen hade de alltså gått resten av livet i denna vanföreställning.

        Det jag undrar är om det var avsiktligt att vilseleda eleverna och om skolverket stod bakom det, eller om allt var ett misstag. Men jag tror att vilseledandet var högst avsiktligt.

        Kram!
        /Skvitt

        Gilla

      • Självklart var det medvetet att missleda. Det var så då och det är så fortfarande. Så var det för mej också. Jag minns inte något särskilt av politiska kunskaper från min skoltid. Det var när jag var runt 19-20 år som jag fick min politiska skolning av personer som gubben Rosenberg, fast kanske lite yngre än honom. Mest av såna som var runt 25-30 då. Och inte minst av tidsandan. Och så hade jag ju pappa och det han stod för och berättade då jag var liten. Tyvärr nästan skämdes han över att ha låg skolutbildning och att ”bara” vara arbetare. Han skiljde på ‘jobb’ och ‘yrke’ och ansåg att det var finare att ha ett yrke, d.v.s utbildning. Det fattade jag inte varför han tyckte, när jag var barn. Men det låg å andra sidan i hela hans självbild och brist på självförtroende att tycka så. Som i sin tur kom från hans barndom.

        Kao

        Gilla

Lämna en kommentar